Det har hänt så mycket nu så vi har inte haft tid att skriva. När mamma kom hem från Sverige då hade hon med sig en massa saker. Vi fick nya kläder och nya böcker – en djurbok och en bok om Bröderna Lejonhjärta. Hon hade köpt födelsedagspresenter åt oss från farmor och farfar. Det var en barnsymaskin till mig och ett hundhus till Elin. Sen fick vi husdjur till vårt dockskåp och var sitt litet föl och klistermärken med våra namn och en massa annat. Knäckebröd och godis tex.
Dagen efter tyckte vi att det var dags att fira lite så vi gick till sandrestaurangen. Vi hade med oss boken om bröderna Lejonhjärta och läste i den medans vi väntade på vår mat. Sen när det var tisdag, då hände det något spännande. Jag tappade min tand. Mitt på dan när vi satt och tittade på film. Jag drog i den med en tråd. En sån födelsedagstråd som man kan buckla med en sax. Och då bara pluppade den ut. Vi la den i ett glas med vatten och så ställde vi det i kylskåpet för det måste vara kallt om det ska bli något trolleri tror jag. Och nästa morgon när jag tittade så HADE det blivit ett trolleri. Min tand hade blivit en PENG! En fin peng med guld och silver, som man kan köpa glass för i Holland och Frankrike tex. Kolla gluggen!
ISO-skolan där Anna och Ann-Sofie går, den började på måndan så de ick gå i skolan hela veckan. Men eftermiddag var vi hos Ann-Sofie och lekte och sen när pappa kom och skulle hämta oss så badade vi i deras stora pool. Ann-Sofies storebror Jakob vågar hoppa rakt i poolen med ett stort plask. Elin vågar hoppa i med ett litet plask. Ann-Sofie och jag vågar simma med våra puffar på.
På onsdagen, den första dagen i september, då hände något mer märkvärdigt - mer än att min tand blev en peng och ridskolan förstås. Då kom det nya människor till pappas jobb. En familj bor hemma hos oss nu. Det är en mamma som heter Jenny och en pappa som heter Tomas och en pojke som heter Erik. Erik är bara ett år och han springer runt och skrattar hela tiden. Han vill leka med mig och Elin jämt. Det kom två till också som är vuxna och inte har några barn. De heter Ronnie och Cecilia. Elin säger att hon kan prata svenska som de vuxna gör. Hon tror att alla barn bara pratar franska. Hon pratar franska med Erik.
När det var fredag då började jag i min nya skola. Ni kan se på bilderna hur det ser ut. Det är många stora hus och det var massor av barn och vuxna utanför skolan. Men vi hittade mitt lilla hus och mitt klassrum och där var det några från min gamla klass som jag kände igen. Bredvid mig vid bordet sitter Luciana tex. Mitt emot sitter Tomas. Han gick inte i min klass förut men han brukar vara på holländska klubben så jag vet vem han är. Det var den roligaste skoldagen som jag har haft i hela mitt liv!! Vi fick måla bilder på oss och sätta upp på väggen. Min fröken heter Marie.
När det blev lördag då ville mamma och pappa rida igen. Och Elisabet som är ny på Noas mamma soch pappas jobb, hon ville också rida. Och en till. Så de åkte med oss ut till Modibo och Erik och hans mamma och pappa också. Först red de runt i hagen men sen fick de rida ut på en tur och vi var kvar och tittade på djuren med Erik. Precis när vi satte oss i bilarna och skulle åka hem så kom det jättemycket blåst och sen började det regna jättejättemycket. Det regnade hela eftermiddan.
Igår när det var söndag fick vi gäster. Det var lilla Anna och hennes familj. Vi skulle "laje å spise" hade vi bestämt för de är från Danmark och då säger man så när man menar leka och äta. Det är Anna som är på bilden och leker med vårt dockskåp. Hon har en storebror som heter Jonas och en liten lillasyster som heter Eva. Det var roligt att leka med dem. Vi byggde kojor och lekte hundar. Jonas vill byta hus med oss för att man kan gå upp på vårt tak. Det kan han få göra också men bara en dag. Lilla Anna och Elin går i samma klass på skolan som heter Les Lutins. Jag kallar det för skola men Elin säger att det är hennes dagis. Hon började i dag. Hon längtade till sitt dagis och till sina små kompisar. Elin har fått börja i mittemellangruppen.
Igår hände det två till saker. Ingegerd som är mormors moster, hon dog för hon var så gammal och så hade hon blivit sjuk. Så nu får vi inte träffa henne någon mer gång. Sen läste vi färdigt bröderna Lejonhjärta. Det var lite hemskt på slutet, men som tur var fanns det några roliga saker så att man fick skratta också.
Om ni tittar på den lilla bilden som man klickar på för att komma hit - så ser ni våra bananer som håller på och växer för fullt. Det kommer bara mer och mer och vet ni varför.....? (Det är för att våra bananplantor får kiss som gödsel).